En renägares vardag i Vindelfjällen

Trots att Tobias Jonsson varit renskötare i hela sitt liv ser han inte sig som fullärd. Området som han verkar i är enormt, det sträcker sig över sju kommuner och en bit in i Norge. Ett av samebyns viktigaste områden är Vindelfjällens naturreservat.

Text – Sofia Johansson
Foto – Ola Jennersten

Vi hörs på telefon. I coronatider är det så intervjuer görs bäst. Jag sitter i Umeå och Tobias är i Östersund hos veterinären med sin ena hund, Pivo. Vi ska prata om hur det är att vara renskötare i Vindelfjällen men snabbt börjar vi istället prata om hundar och deras betydelse för renskötseln.

– Det går inte att beskriva vad en riktigt bra hund betyder för renskötseln, den är ovärderlig helt enkelt, säger Tobias.

Han berättar att det inte finns några raser som passar bättre eller sämre för att fösa renar.

– Det finns bara individer. Egentligen är det när en hund pensioneras som den är som bäst, säger han och skrattar.

Bilderna i reportaget är tagna för några år sedan av biologen Ola Jennersten. Han besökte Tobias för att dokumentera till biosfärsområdet Vindelälven-Juhttátahkka.

”Det går inte att beskriva vad en riktigt bra hund betyder för renskötseln”

Man sitter på fyrhjuling

Den här dagen i september befinner han sig i Breira (Breäjrájávrrie) vid renvaktarstugan hans farfar byggde. Till vänster om Tobias i bild sitter hans norrbottenspets Zera. Stugan ligger ungefär 1,5 mil ifrån vägs ände i Ammarnäs, mitt i Vindelfjällens naturreservat. Bästa sättet att ta sig dit och få med sig allt som krävs är med fyrhjuling. Från stugan är det ytterligare cirka 1 mil till rengärdet där han och närliggande samebyar samarbetar med sarvslakten.

“Om en ren alltid är hemma på rätt mark så ska det premieras”

En sarv är en okastrerad renhane. Det är viktigt att sarvarna slaktas just innan brunsten. Om sarven slaktas efter brunsten i november smakar köttet illa och är oätligt.

Den vita renen på bilden är en så kallad härk, en kastrerad hane, och ska alltså inte slaktas. Både utseende och beteende påverkar vilka renar som kastreras säger Tobias.

– Om en ren alltid är hemma på rätt mark så ska det premieras, de sparas så att säga.

Fiskenät hänger på tork vid liten stuga.
Man rensar öring vid sjö

Runt stugan i Breira hänger näten på tork i vinden denna höstdag. Nätfisket räddar middagen många gånger för Tobias och hans familj.

– När vi har de här rikedomarna runt om oss så känns det som ett helgerån att inte ta till vara på dem.

Man sitter i stuga med kaffekopp.

Inne i stugan vid Breira kan man värma sig mellan fiske och slakt.

– Stugan är väl byggd på 60-talet av min farfar, säger Tobias.

Utan vatten eller el är det ganska primitiva förhållanden. Men via fyrhjulingarna kan man få ström att ladda telefonen i alla fall, menar han. Varje höst bor han här i cirka en månad under arbetet med sarvslakten.

Men just idag är han inte här. Idag är det veterinärbesök på agendan för renskötaren.  Hoppas att han och Pivo kan få återförenas snart och jobba tillsammans i Vindelfjällen igen.

Renar springer på kalfjäll.

När Tobias pratar om renar är det med stor respekt.

– Egentligen spelar inget annat så stor roll. Det är renen som är viktig, menar han.

Att vara renskötare på 2020-talet kommer med många utmaningar. Samråd och administration hör till vardagen och mängden minskar inte.

– Det säger sig självt, vi är för få och vi hinner inte med, säger Tobias.

”Det är en fristad för oss”

En solnedgång över fjäll.

Tyvärr tror han att de samebyar som bedriver rennäring kommer att måsta sluta om utvecklingen fortsätter så här. Trots en dyster prognos är han ändå positiv och Vindelfjällens naturreservat betyder mycket för hans sameby.

– Det är en fristad för oss, helt klart, konstaterar han.

Tobias menar att bland annat föreskrifterna gör det lättare för samebyn att verka inom reservatet.

– Vi har inte lika hög belastning på diverse samråd med exploatörer som vi har på andra ställen utanför reservatet, och det underlättar för oss väldigt mycket, menar Tobias.

När reservatet bildades 1974 var det främst för att skydda området mot exploateringar av bland annat Vindelälven. Redan då förstod man hur viktig naturen är för både människor och djurliv, och måste få fortsätta vara för kommande generationer.

Fakta Gran sameby

Gran sameby är en fjällsameby i Västerbottens län. Samebyn har sina åretruntmarker i Arjeplog och Sorsele kommuner.

Areal
5438 km2

Vinterbetesmarker
Samebyn har sina vinterbetesmarker i Sorsele, Lycksele, Vindeln, Skellefteå, Umeå och Robertsfors kommuner.

Sju personer jobbar heltid i samebyn.

Gran sameby på Sametinget.se

Kungsleden

Vindelfjällens mest kända led börjar i Hemavan för att passera Ammarnäs och sedan vidare mot Sarek. 78 km vandring läser du mer om här.

Hitta i Naturkartan

Naturkartan är en digital friluftsguide där du hittar naturreservat, leder, stugor och rastplatser. Ladda ner appen utan kostnad eller besök Naturkartans hemsida.

Upptäck Vindelfjällen

Ett av Europas största skyddade naturområden med mäktiga fjäll och milsvida kulturlandskap.