Vindelfjällens naturreservat
Vindelfjällens naturreservat sträcker sig från de fjällnära granurskogarna över stora myrlandskap till fjällhedar, kalfjäll och glaciärer. Högsta toppen i Vindelfjällen är Norra Sytertoppen på 1768 meter över havet.
Sveriges största naturreservat
Vindelfjällens naturreservat är Sveriges största naturreservat och ett av de största skyddade områdena i hela Europa. Totalt är Vindelfjällen 565 000 hektar stort, lite större än hela Hallands län. Människan har under 8 000 år lämnat avtryck i Vindelfjällen och här är vildmarken också kulturbygd.
Höga toppar, djupa dalar & vilda vatten
Vindelälvens mäktiga dalgång, Ammarnäs, Ammarfjället, Tärnasjöns breda dalgång och Norra Storfjället är reservatets centrala delar. I reservatet ingår också Björkfjället och Giertsbäcksdalen, Juktådalen, Väretje och Kirjesålandet. Artfjället är en friliggande del av reservatet väster om Överuman mot gränsen till Norge. Höjdförhållandena varierar starkt från dalgångarna, 500-600 meter över havet, till högfjällen, 1500-1700 meter över havet. Norra Sytertoppen 1768 meter över havet är det allra högsta fjället. Den lägsta delen av reservatet vid Jilliesnållie på stranden av Storvindeln ligger 342 meter över havet. Ett nät av björkskogsklädda dalar löper genom Vindelfjällen. I öster ingår vidsträckta fjällbarrskogar. I reservatet finns gott om sjöar och vattendrag som är opåverkade av vattenregleringar.
Tre samebyar är verksamma inom reservatet. Från norr har Gran, Ran och Ubmeje samebyar mot varandra gränsande stråk med betesmarker och kalvningsland. Läs mer om samebyarna via länkarna.
Om rennäring på samer.se
Om rennäring på sametinget.se
Föreskrifter gällande allmänheten.
Det är förbjudet:
- Att skada fast naturföremål eller ytbildning.
- Att störa djurlivet.
- Att framföra motordrivna fordon eller övriga transportmedel annat än på härför avsedda vägar, spår, leder eller inom särskilt angivna områden med undantag för transporter för rennäringen och för utnyttjande av rättigheter som upplåtits i särskild ordning.
- Att störa rennäringen.
- Att beträda fågelskyddsområdet Marsivagge 15 maj – 1 augusti.
I del av Vindelfjällen beslutat 1988/1991/1993 (Kirjesålandet, Matsorliden och Giertsbäcksdalen, Mattanberget (1991) samt Blekfjäll 1:5 och del av fastigheten Blekfjäll 2:1 (1993)) är det förutom ovanstående förbjudet att:
- Klättra i boträd eller medvetet uppehålla sig närmare rovfågelbo, lya eller gryt än 100 meter.
- Göra åverkan på mark eller växtlighet, torrträd och vindfällen inräknande.
- Framföra motordrivet fordon på barmark i terrängen.
I del av Vindelfjällen beslutat 2017 (Akkan, Arvliden, Guorbåive, Matsorliden och Raningsberget) är det förutom ovanstående förbjudet att:
- Framföra motordrivet fordon annat än på befintliga skogsbilvägar, med undantag för snöskoterkörning vintertid på snötäckt, väl tjälad mark eller is.
Från mitten av april till sista juni samlas kalvande renar på Artfjället. Besök därför andra platser under denna tid.
Artfjället är ett mycket viktigt område för renarna under deras kalvningsperiod. Det är hit vajorna kommer för att föda sina kalvar.
Samebyn Ubmeje Tjeällddie samlar huvuddelen av de kalvande renarna på Artfjället. Därför är området mycket känsligt för störning. Det finns flera andra lättillgängliga fjällområden i närheten som du kan besöka under den här perioden för att inte störa renarna.
Att Artfjället ska vara ett lugnt och tryggt kalvningsland utan störning är en överenskommelse mellan rennäringen och turismnäringen där målet är att gynna alla parter. Det är därför viktigt att överenskommelsen följs.
Hundar
Lösa hundar uppfattas ofta som ett hot av renarna. Håll alltid hunden kopplad när du åker skidor eller färdas på fjället.
Skidåkare
Skidåkare riskerar att skrämma renarna. Som skidåkare glider du ofta tyst fram och hinner komma nära renarna innan de upptäcker dig. Om renarna störs under under kalvningsperioden kan vajan och kalven splittras. Kalven får mycket svårt att överleva om inte vajan hittar den igen.
Friluftsliv
Hemavan växer kraftigt, både med antal besökare och antal bostäder. Intresset för toppturer på orörda fjällvidder har aldrig varit större. Det här märker de renskötande samerna av, särskilt vid kalvningen. Därför är Artfjället fredat som kalvningsland.
En renägares vardag i Vindelfjällen
Trots att Tobias Jonsson varit renskötare i hela sitt liv ser han inte sig som fullärd. Området som han verkar i är enormt, det sträcker sig över sju kommuner och en bit in i Norge. Ett av samebyns viktigaste områden är Vindelfjällens naturreservat.
En naturbevakares vardag
Järvspillning, nödved och oväder – det kanske låter som kärva komponenter i mångas öron. För naturbevakaren Mattias Oskarsson är det här standarden på sin arbetsplats.