Allemansrätten

Vår rätt och vårt ansvar. När du besöker naturen är det på dess villkor. Läs mer här om vad allemansrätten är.

Allemansrätten – det här får du göra i naturen

Inte störa och inte förstöra är huvudregeln i allemansrätten. Den ger oss möjlighet att vara i naturen och utöva friluftsliv. Men vi behöver också visa hänsyn – till naturen och växt- och djurlivet likväl som till markägaren och andra besökare.

Allemansrätten ger dig möjlighet att tillfälligt och hänsynsfullt vara på någon annans mark utan att fråga om lov. Du kan njuta av en promenad, ströva, paddla, slå upp ett tält, plocka bär eller sitta på en sten i skogen. Men det är frihet under ansvar som gäller. Det är din skyldighet att ta reda på vad allemansrätten innebär.

Naturvårdsverkets hemsida om vad som gäller vid olika aktiviteter

Skyddade områden har fler regler

I naturreservat, nationalparker och andra skyddade områden gäller särskilda regler eller föreskrifter som begränsar allemansrätten. Föreskrifterna är anpassade för att bevara de natur-, kultur- och friluftslivsvärden som finns inom respektive område. Det innebär att olika regler gäller för olika områden. Det kan exempelvis vara förbjudet att tälta, elda, cykla eller att ha hunden okopplad.

Föreskrifterna hittar du på varje reservats webbsida och även i det formella beslutsdokumentet. Föreskrifterna finns ofta också på informationsskyltar i det skyddade området.

Ett annat exempel på områden som har särskilda regler är fågel- och sälskyddsområden. Dessa områden får bara besökas vissa tider på året.

Ta hänsyn till fridlysta djur och växter

Fridlysning innebär att en växt- eller djurart är fredad. Du får inte plocka, fånga, döda eller på annat sätt samla in eller skada exemplar av arten.

Om fridlysta arter på Naturvårdverkets hemsida

Det kan vara eldningsförbud

Ta reda på om det är eldningsförbud. Det är kommunens räddningstjänst eller Länsstyrelsen som utfärdar eldningsförbud.

Motortrafik ingår inte i allemansrätten

Allemansrätten gäller när du färdas utan motor. Att köra motordrivet fordon som bil, motorcykel, snöskoter, fyrhjuling eller elcykel ingår inte i allemansrätten. Det betyder att du inte får köra dem på stigar, leder eller fritt i terrängen.

Bildat: 1974, 1988, 2017

Storlek: 564 918 hektar

Kommun: Sorsele och Storuman

Skyddsform: Naturreservat, Natura 2000

Förvaltare: Länsstyrelsen Västerbotten

På 1950-talet blev frågor om skydd för fjällområden aktuella i och med utredningar om vattenkraftsutbyggnader i Ume- och Vindelälven.

Länsstyrelsen Västerbotten beslutade om Vindelfjällens naturreservat den 25 februari 1974. Beslutet fastställdes av regeringen i juli 1975. Motiv för beslutet var den särpräglade fjällnaturen och områdets betydelse för friluftsliv. Skötselplanen för reservatet beslutades 1978.

Under 1980-talet genomförde naturvårdsverket en “Urskogsinventering”. Den visade på värdefulla urskogar vid gränsen mot fjällen. Reservatsbeslut om fjällskogarna Kirjesålandet, Matsorliden och Giertsbäcksdalen togs 25 januari 1988.

Mattanberget blev en del av reservatet 1991.

2017 utökades naturreservatet ytterligare med 8600 hektar urskog i Akkan, Arvliden, Guorbåive, Matsorliden och Raningsberget som ligger i anslutning till reservatet sydöstra del. Samt med en del av Kraddsele mellan Vindelälven och den tidigare gränsen.

Om Vindelälven-Juhttátahkka

Vindelälvens avrinningsområde är ett biosfärområde inom FN-organet Unescos biosfärprogram. En Unesco-utmärkelse är ett erkännande av alla hållbara framtidsinitiativ som pågår i området och skapar utvecklingsmöjligheter.

Vindelälven-Juhttátahkkas hemsida

Tre samebyar är verksamma inom reservatet. Från norr har Gran, Ran och Ubmeje samebyar mot varandra gränsande stråk med betesmarker och kalvningsland. Läs mer om samebyarna via länkarna.

Gran sameby på Sametinget

Ran sameby på Sametinget

Ubmeje sameby på Sametinget

Om rennäring på samer.se

Om rennäring på sametinget.se

För omkring 9000 år sedan var inlandsisens avsmältning fullbordad i den svenska fjällkedjan.
Människan kom tidigt till det område som idag kallas Vindelfjällen. Troligen var Atlantkusten befolkad och när ny mark frilades efter inlandsisen och klimatet tillät började man nyttja fjällområdet. Jägare och fiskare upptäckte snabbt nya möjligheter och nya naturresurser.

På Rasteklippan vid Tärnasjön har arkeologer funnit pilspetsar, avslag och en eldstad som är daterad till ca 8000 år före nutid. I fjällranden påträffar man också förhistoriska boplatser. Kanske var det vinterbyar i väntan på sommar i fjällen.

Under järnåldern börjar den samiska kulturen bli tydligare. Bland de äldsta lämningar som påträffats och knutits till samer är de så kallade stalotomterna, lämningar efter samiska bostäder.

Föreskrifter gällande allmänheten.

Det är förbjudet:

  • Att skada fast naturföremål eller ytbildning.
  • Att störa djurlivet.
  • Att framföra motordrivna fordon eller övriga transportmedel annat än på härför avsedda vägar, spår, leder eller inom särskilt angivna områden med undantag för transporter för rennäringen och för utnyttjande av rättigheter som upplåtits i särskild ordning.
  • Att störa rennäringen.
  • Att beträda fågelskyddsområdet Marsivagge 15 maj – 1 augusti.

I del av Vindelfjällen beslutat 1988/1991/1993 (Kirjesålandet, Matsorliden och Giertsbäcksdalen, Mattanberget (1991) samt Blekfjäll 1:5 och del av fastigheten Blekfjäll 2:1 (1993)) är det förutom ovanstående förbjudet att:

  • Klättra i boträd eller medvetet uppehålla sig närmare rovfågelbo, lya eller gryt än 100 meter.
  • Göra åverkan på mark eller växtlighet, torrträd och vindfällen inräknande.
  • Framföra motordrivet fordon på barmark i terrängen.

I del av Vindelfjällen beslutat 2017 (Akkan, Arvliden, Guorbåive, Matsorliden och Raningsberget) är det förutom ovanstående förbjudet att:

  • Framföra motordrivet fordon annat än på befintliga skogsbilvägar, med undantag för snöskoterkörning vintertid på snötäckt, väl tjälad mark eller is.

Kungsleden

Vindelfjällens mest kända led börjar i Hemavan för att passera Ammarnäs och sedan vidare mot Sarek. 78 km vandring läser du mer om här.

Hitta i Naturkartan

Naturkartan är en digital friluftsguide där du hittar naturreservat, leder, stugor och rastplatser. Ladda ner appen utan kostnad eller besök Naturkartans hemsida.