Åka skidor och skoter i Vindelfjällen
Hela 565 000 hektar stort naturområde med fjälldalar, toppar och magnifika utsikter finns att utforska.
Vindelfjällen är på inga sätt otillgängligt på vintern. Snarare tvärtom. På vintern kan du uppleva Vindelfjällen på turskidor, i längdspåret, i slalombacken, med hundsläde eller från skoter. Tänk dock på att inte störa renar eller andra djur.
Alla vinterleder (både skidleder och skoterleder) markeras med röda kryss. Ibland kan markeringen kompletteras med reflexkäppar under vintern. På en skidled sitter skoterförbudsskyltar vid ledstarten och vid en skoterled sitter påbudsskyltar (påbjuden skoterkörning). Det framgår även av vägvisningsskyltarna och fjällkartan vad som är en skoterled respektive en skidled.
Ispassager längs vinterlederna stakas med reflexkäppar när isen bedöms säker. Tänk dock på att isförhållanden är föränderliga och att du färdas på egen risk. Därför måste du vara försiktig och hålla dig uppdaterad om isläget.
Sommarleder markeras med orange färg på träd, stolpe eller sten. Där sommar- och vinterled löper gemensamt sitter sommarledsmarkeringen på stolpen under krysset.
Notera att en skoterled nyttjas av andra än skoteråkare, t.ex. skidåkare och hundspann. Som skoteråkare måste du iaktta försiktighet och visa hänsyn mot andra som färdas på leden. På en skidled inom förbudsområdet får däremot inte skotrar färdas.
Bildat: 1974, 1988, 2017
Storlek: 564 918 hektar
Kommun: Sorsele och Storuman
Skyddsform: Naturreservat, Natura 2000
Förvaltare: Länsstyrelsen Västerbotten
På 1950-talet blev frågor om skydd för fjällområden aktuella i och med utredningar om vattenkraftsutbyggnader i Ume- och Vindelälven.
Länsstyrelsen Västerbotten beslutade om Vindelfjällens naturreservat den 25 februari 1974. Beslutet fastställdes av regeringen i juli 1975. Motiv för beslutet var den särpräglade fjällnaturen och områdets betydelse för friluftsliv. Skötselplanen för reservatet beslutades 1978.
Under 1980-talet genomförde naturvårdsverket en ”Urskogsinventering”. Den visade på värdefulla urskogar vid gränsen mot fjällen. Reservatsbeslut om fjällskogarna Kirjesålandet, Matsorliden och Giertsbäcksdalen togs 25 januari 1988.
Mattanberget blev en del av reservatet 1991.
2017 utökades naturreservatet ytterligare med 8600 hektar urskog i Akkan, Arvliden, Guorbåive, Matsorliden och Raningsberget som ligger i anslutning till reservatet sydöstra del. Samt med en del av Kraddsele mellan Vindelälven och den tidigare gränsen.
Vindelälvens avrinningsområde är ett biosfärområde inom FN-organet Unescos biosfärprogram. En Unesco-utmärkelse är ett erkännande av alla hållbara framtidsinitiativ som pågår i området och skapar utvecklingsmöjligheter.
Tre samebyar är verksamma inom reservatet. Från norr har Gran, Ran och Ubmeje samebyar mot varandra gränsande stråk med betesmarker och kalvningsland. Läs mer om samebyarna via länkarna.
Om rennäring på samer.se
Om rennäring på sametinget.se
För omkring 9000 år sedan var inlandsisens avsmältning fullbordad i den svenska fjällkedjan.
Människan kom tidigt till det område som idag kallas Vindelfjällen. Troligen var Atlantkusten befolkad och när ny mark frilades efter inlandsisen och klimatet tillät började man nyttja fjällområdet. Jägare och fiskare upptäckte snabbt nya möjligheter och nya naturresurser.
På Rasteklippan vid Tärnasjön har arkeologer funnit pilspetsar, avslag och en eldstad som är daterad till ca 8000 år före nutid. I fjällranden påträffar man också förhistoriska boplatser. Kanske var det vinterbyar i väntan på sommar i fjällen.
Under järnåldern börjar den samiska kulturen bli tydligare. Bland de äldsta lämningar som påträffats och knutits till samer är de så kallade stalotomterna, lämningar efter samiska bostäder.
PDF:er för nedladdning:
Länkar till externa sidor:
Föreskrifter gällande allmänheten.
Det är förbjudet:
I del av Vindelfjällen beslutat 1988/1991/1993 (Kirjesålandet, Matsorliden och Giertsbäcksdalen, Mattanberget (1991) samt Blekfjäll 1:5 och del av fastigheten Blekfjäll 2:1 (1993)) är det förutom ovanstående förbjudet att:
I del av Vindelfjällen beslutat 2017 (Akkan, Arvliden, Guorbåive, Matsorliden och Raningsberget) är det förutom ovanstående förbjudet att:
En renägares vardag i Vindelfjällen
Trots att Tobias Jonsson varit renskötare i hela sitt liv ser han inte sig som fullärd. Området som han verkar i är enormt, det sträcker sig över sju kommuner och en bit in i Norge. Ett av samebyns viktigaste områden är Vindelfjällens naturreservat.
En naturbevakares vardag
Järvspillning, nödved och oväder – det kanske låter som kärva komponenter i mångas öron. För naturbevakaren Mattias Oskarsson är det här standarden på sin arbetsplats.