Djur & natur i Vindelfjällen

Vindelfjällen sträcker sig från de fjällnära granurskogarna över myrlandskap till fjällhedar, kalfjäll och glaciärer.

Vindelfjällens mångfald

Under sommaren kan du vandra genom fjällvärldens alla naturtyper, från dalgångarnas barrskog till de kargaste fjällhedarna. Vintern erbjuder gnistrande landskap och möjlighet att spåra fjällens små och stora däggdjur.

Vindelfjällens djur & växter

Fjällbjörkskogen är en mycket vanlig naturtyp i Vindelfjällen. Den täcker minst 150 000 hektar, vilket är den största ytan skyddad fjällbjörkskog i fjällvärlden. Den är också Skandinaviens äldsta skogstyp och började breda ut sig redan vid tillfälliga värmeperioder under istiden. I de frodiga ängsbjörkskogarna kan du hitta växterna tolta, nordisk stormhatt och smörbollar.

Vid trädgränsen slutar björkskogen och fjällheden tar vid. Det är temperaturen som sätter gränsen, och den är i sin tur knuten till höjden över havet. I Vindelfjällen ligger skogsgränsen mellan 660 och 800 meter över havet. Den är lägre i väster på grund av de svalare somrarna. Skogen går också högre upp på fjällens sydsidor än på de skuggiga och kallare nordsidorna.

Berggrunden och de olika bergarter som bygger upp den är viktiga i naturen. De bestämmer hur landskapet ska se ut. De skapar förutsättningarna för floran och därmed för djurlivet.

Vindelfjällens historia börjar för 600 miljoner år sedan djupt ner på Nordatlantens botten. Detaljerna i dagens fjällandskap har formats av flera nedisningar under den senaste årmiljonen. Än i dag ristar isens och det rinnande vattnets krafter in sina spår i landskapet.

Några av Sveriges största och djupaste grottor finns i Vindelfjällen.

Norra Storfjället i sin helhet och Ammarfjället har markerade och dramatiska högfjällsformer. Det är där dagens glaciärer i Vindelfjällen finns. Glaciala former som glaciärnischer med glaciärer, färska ändmoräner och glaciäravsmältning med laviner och flytjord förekommer rikligt i dessa områden. Norra Storfjällets glaciärer heter Murtser-, Måskonåive-, Norra Syter-, Tärna-, Västra Skrapetjakke-, Östra Skrapetjakke och Östra Syterglaciären. Ammarfjällets glaciär ligger under Rerrogaisetoppen. Naturgeograferna Fredrik Lindgren och Mårten Strömgren gjorde år 1999 en uppföljning av de glaciärundersökningar som Axel Gavelin gjorde redan i slutet av 1800-talet. På 100 år hade glaciärerna retirerat med 100-500 meter.

Ur de bortsmältande glaciärerna växer inte bara intressanta moräner fram. Forskarna Leif Kullman och Lisa Öberg har också upptäckt träfragment, sk. megafossil, i den jungfruliga moränen. Som exempel kan nämnas en björkbit från Tärnaglaciären som är 6300 år gammal och en 9500-årig tall från samma glaciär. Liknande fynd som på Norra Storfjället gjordes också i Abisko och i Helagsfjällen. När det gäller Tärnaglaciären finns ganska få fynd och i ett litet område men tydligt är att tallar dominerade trädskiktet här från 9500-8000 BP (år sedan före nutid). Fynden av tallar är nästan 300 meter över dagens trädgräns. Från 8000 BP överväger dock björkarna till det yngsta provet som är 4500 år. Då hade tallen försvunnit från platsen redan 1000 år tidigare.

Men träd under glaciärer? Hur är det möjligt? Ja, dels är det så att dagens glaciärer inte är rester av den stora inlandsisen utan ett resultat av senare nedkylning. Det är också så att träd och växter, och för all del även människor, fanns på plats mycket tidigare än vad man trott efter inlandisen. Bara en dryg mil från Tärnaglaciären finns Rasteklippan nära Forsavan. Där har arkeologer funnit pilspetsar, avslag och en eldstad som är 8000 år gamla. Fantasin skenar då man inser vilka skogar dessa människor levde i. Troligen en välvuxen men gles tallskog med stort inslag av lövträd och örter.

I Vindelfjällen finns en enorm yta med barrskog och det mesta är urskog, mycket lite påverkad av människan. Hela 50 000 hektar barrurskog finns i Vindelfjällen. Till största delen är det granurskog och den är ofta högväxt och ståtlig. De mest produktiva skogarna finns i Juktådalen. Där finns också en del ståtlig tallurskog.

Kirjesålandet, Juktådalen, Matsorliden och Giertsbäcksdalen är alla barrurskogar i Vindelfjällen.

Vindelfjällens natur

Fjällbjörkskogen är en mycket vanlig naturtyp i Vindelfjällen. Den täcker minst 150 000 hektar, vilket är den största ytan skyddad fjällbjörkskog i fjällvärlden. Den är också Skandinaviens äldsta skogstyp och började breda ut sig redan vid tillfälliga värmeperioder under istiden. I de frodiga ängsbjörkskogarna kan du hitta växterna tolta, nordisk stormhatt och smörbollar.

Vid trädgränsen slutar björkskogen och fjällheden tar vid. Det är temperaturen som sätter gränsen, och den är i sin tur knuten till höjden över havet. I Vindelfjällen ligger skogsgränsen mellan 660 och 800 meter över havet. Den är lägre i väster på grund av de svalare somrarna. Skogen går också högre upp på fjällens sydsidor än på de skuggiga och kallare nordsidorna.

Berggrunden och de olika bergarter som bygger upp den är viktiga i naturen. De bestämmer hur landskapet ska se ut. De skapar förutsättningarna för floran och därmed för djurlivet.

Vindelfjällens historia börjar för 600 miljoner år sedan djupt ner på Nordatlantens botten. Detaljerna i dagens fjällandskap har formats av flera nedisningar under den senaste årmiljonen. Än i dag ristar isens och det rinnande vattnets krafter in sina spår i landskapet.

Några av Sveriges största och djupaste grottor finns i Vindelfjällen.

Norra Storfjället i sin helhet och Ammarfjället har markerade och dramatiska högfjällsformer. Det är där dagens glaciärer i Vindelfjällen finns. Glaciala former som glaciärnischer med glaciärer, färska ändmoräner och glaciäravsmältning med laviner och flytjord förekommer rikligt i dessa områden. Norra Storfjällets glaciärer heter Murtser-, Måskonåive-, Norra Syter-, Tärna-, Västra Skrapetjakke-, Östra Skrapetjakke och Östra Syterglaciären. Ammarfjällets glaciär ligger under Rerrogaisetoppen. Naturgeograferna Fredrik Lindgren och Mårten Strömgren gjorde år 1999 en uppföljning av de glaciärundersökningar som Axel Gavelin gjorde redan i slutet av 1800-talet. På 100 år hade glaciärerna retirerat med 100-500 meter.

Ur de bortsmältande glaciärerna växer inte bara intressanta moräner fram. Forskarna Leif Kullman och Lisa Öberg har också upptäckt träfragment, sk. megafossil, i den jungfruliga moränen. Som exempel kan nämnas en björkbit från Tärnaglaciären som är 6300 år gammal och en 9500-årig tall från samma glaciär. Liknande fynd som på Norra Storfjället gjordes också i Abisko och i Helagsfjällen. När det gäller Tärnaglaciären finns ganska få fynd och i ett litet område men tydligt är att tallar dominerade trädskiktet här från 9500-8000 BP (år sedan före nutid). Fynden av tallar är nästan 300 meter över dagens trädgräns. Från 8000 BP överväger dock björkarna till det yngsta provet som är 4500 år. Då hade tallen försvunnit från platsen redan 1000 år tidigare.

Men träd under glaciärer? Hur är det möjligt? Ja, dels är det så att dagens glaciärer inte är rester av den stora inlandsisen utan ett resultat av senare nedkylning. Det är också så att träd och växter, och för all del även människor, fanns på plats mycket tidigare än vad man trott efter inlandisen. Bara en dryg mil från Tärnaglaciären finns Rasteklippan nära Forsavan. Där har arkeologer funnit pilspetsar, avslag och en eldstad som är 8000 år gamla. Fantasin skenar då man inser vilka skogar dessa människor levde i. Troligen en välvuxen men gles tallskog med stort inslag av lövträd och örter.

I Vindelfjällen finns en enorm yta med barrskog och det mesta är urskog, mycket lite påverkad av människan. Hela 50 000 hektar barrurskog finns i Vindelfjällen. Till största delen är det granurskog och den är ofta högväxt och ståtlig. De mest produktiva skogarna finns i Juktådalen. Där finns också en del ståtlig tallurskog.

Kirjesålandet, Juktådalen, Matsorliden och Giertsbäcksdalen är alla barrurskogar i Vindelfjällen.

Hitta i Naturkartan

Naturkartan är en digital friluftsguide där du hittar naturreservat, leder, stugor och rastplatser. Ladda ner appen utan kostnad eller besök Naturkartans hemsida.

Kungsleden

Vindelfjällens mest kända led börjar i Hemavan för att passera Ammarnäs och sedan vidare mot Sarek. 78 km vandring läser du mer om här.