Fiska och jaga i Vindelfjällen
I Naturreservatet finns fantastiska möjligheter. Här har vi samlat vad som gäller för hållbar jakt och fiske i Vindelfjällen.
Länsstyrelsen förvaltar och vårdar fiskbestånden i statens vatten ovan odlingsgränsen och på renbetesfjällen. Vi arbetar för livskraftiga bestånd och ett hållbart fiske.
Allt fiske ovan odlingsgränsen och på renbetesfjällen ska vara långsiktigt hållbart. Av den anledningen finns det både allmänna fiskeregler som gäller över stora områden och lokalt anpassade fiskebestämmelser.
I vissa områden måste du som fiskare rapportera dina fångster. Fångstrapporterna används som underlag när Länsstyrelsen anpassar fiskeregler efter de lokala förutsättningarna.
Det är förbjudet att fiska i strömmande vatten från 15 september till och med 15 oktober. Syftet är att skydda öringen som har sin lekperiod då.
Vissa vatten är upplåtna för sportfiske. Fjällfiskekatalogen utges årligen på länsstyrelsens hemsida och där kan du läsa om vilka vatten som är tillgänglige. Köp fiskekort för statens vatten ovan odlingsgränsen och på renbetesfjällen i förvaltningssystemet NatureIT eller av lokala återförsäljare.
Fiska i fjällen på Länsstyrelsen hemsida
Länsstyrelsen har i uppdrag att förvalta och vårda all jakt på vilt ovanför odlingsgränsen. Hos oss kan du köpa tillstånd för jakt på småvilt.
I förvaltningssystemet NatureIT kan du
Bildat: 1974, 1988, 2017
Storlek: 564 918 hektar
Kommun: Sorsele och Storuman
Skyddsform: Naturreservat, Natura 2000
Förvaltare: Länsstyrelsen Västerbotten
På 1950-talet blev frågor om skydd för fjällområden aktuella i och med utredningar om vattenkraftsutbyggnader i Ume- och Vindelälven.
Länsstyrelsen Västerbotten beslutade om Vindelfjällens naturreservat den 25 februari 1974. Beslutet fastställdes av regeringen i juli 1975. Motiv för beslutet var den särpräglade fjällnaturen och områdets betydelse för friluftsliv. Skötselplanen för reservatet beslutades 1978.
Under 1980-talet genomförde naturvårdsverket en ”Urskogsinventering”. Den visade på värdefulla urskogar vid gränsen mot fjällen. Reservatsbeslut om fjällskogarna Kirjesålandet, Matsorliden och Giertsbäcksdalen togs 25 januari 1988.
Mattanberget blev en del av reservatet 1991.
2017 utökades naturreservatet ytterligare med 8600 hektar urskog i Akkan, Arvliden, Guorbåive, Matsorliden och Raningsberget som ligger i anslutning till reservatet sydöstra del. Samt med en del av Kraddsele mellan Vindelälven och den tidigare gränsen.
Vindelälvens avrinningsområde är ett biosfärområde inom FN-organet Unescos biosfärprogram. En Unesco-utmärkelse är ett erkännande av alla hållbara framtidsinitiativ som pågår i området och skapar utvecklingsmöjligheter.
Tre samebyar är verksamma inom reservatet. Från norr har Gran, Ran och Ubmeje samebyar mot varandra gränsande stråk med betesmarker och kalvningsland. Läs mer om samebyarna via länkarna.
Om rennäring på samer.se
Om rennäring på sametinget.se
För omkring 9000 år sedan var inlandsisens avsmältning fullbordad i den svenska fjällkedjan.
Människan kom tidigt till det område som idag kallas Vindelfjällen. Troligen var Atlantkusten befolkad och när ny mark frilades efter inlandsisen och klimatet tillät började man nyttja fjällområdet. Jägare och fiskare upptäckte snabbt nya möjligheter och nya naturresurser.
På Rasteklippan vid Tärnasjön har arkeologer funnit pilspetsar, avslag och en eldstad som är daterad till ca 8000 år före nutid. I fjällranden påträffar man också förhistoriska boplatser. Kanske var det vinterbyar i väntan på sommar i fjällen.
Under järnåldern börjar den samiska kulturen bli tydligare. Bland de äldsta lämningar som påträffats och knutits till samer är de så kallade stalotomterna, lämningar efter samiska bostäder.
PDF:er för nedladdning:
Länkar till externa sidor:
Föreskrifter gällande allmänheten.
Det är förbjudet:
I del av Vindelfjällen beslutat 1988/1991/1993 (Kirjesålandet, Matsorliden och Giertsbäcksdalen, Mattanberget (1991) samt Blekfjäll 1:5 och del av fastigheten Blekfjäll 2:1 (1993)) är det förutom ovanstående förbjudet att:
I del av Vindelfjällen beslutat 2017 (Akkan, Arvliden, Guorbåive, Matsorliden och Raningsberget) är det förutom ovanstående förbjudet att:
Den åtråvärda rödingen
Andreas Karlsson gillar utmaningen med den svårfångade rödingen. – Det är mycket taktik för att lyckas. Man måste ha stenkoll på sjöarna och vart djupkanterna är, berättar Andreas.
Vindelfjällen genom sökaren
Bea Holmberg är frilansfotografen från Umeå som mer än gärna ger sig ut på det oplanerade äventyret med kameran väl inpackad i ryggsäcken.
Fjällforskning från 60-talet lever vidare i Ammarnäs
LUVRE-forskarnas bas i Ammarnäs har stadiga rötter bakåt i tiden.