Referenser och lästips

Denna referenslista representerar böcker och artiklar om Vindelfjällens naturreservat. Det finns många andra referenser och vi planerar att lägga till ytterligare arbeten, för att denna hemsida skall kunna visa på den uppsjö av skrivna produkter om Vindelfjällen som finns. Ursäkta att inte alla författare är med här. Om du kontaktar oss kommer vi placera publikationen i listan nedan.

 

 

Utredning om Vindelfjällen

Staafjord, T. (2012). Vindelfjällens naturreservat – Grundutredning om natur, kultur, nyttjande och förvaltning. Länsstyrelsen meddelande 1 2012. Umeå.

 

 

Däggdjur

Angerbjörn, A., Arvidson, B., Norén, E. and Strömgren, L. (1991). The effect of winter food on reproduction in the arctic fox (Alopex lagopus) – a field experiment. J. Anim. Ecol. 60: 705-714.

 

Angerbjörn, A., Tannerfeldt, M., Bjärvall, A., Ericsson, M., From, J. And Norén, E. (1995). Dynamics of the artic fox population in Sweden. Ann. zool. Fennici 32: 55-68.

 

Tannerfeldt, M., Angerbjörn, A. and Arvidson, B. (1994). The effect of summer feeding on juvenile arctic fox survival – a field experiment. Ecography 17: 88-96.

 

Tannerfeldt, M. and Angerbjörn, A. (1996). Life history strategies in a fluctuating environment: establishment and reproductive success in artic fox. Ectography 19: 209-220.

 

Zetterberg, H. (1945). Två fredlösa – Ur fjällrävens och järvens liv. Uppsala.

 

Zetterberg, H. (1951). Björnen – I sägen och verklighet. Uppsala.

 

 

Fåglar

Andersson, S. m.fl. (1999). Inventering av Tärnasjöns våtmarksfåglar 1996. Länsstyrlesen i Västerbottens län. Meddelande 3.

 

Alm, B., Enemar, A., Myhrberg, H. and Svensson, S. (1965). The density of birds in two study areas of alpine region in southern Lapland in 1964. Acta Univ. Lund sect. II, No 4:1-14.

 

Bjärvall, A. (1975). Tärnasjöområdet. Guide utgiven av Svenska Naturskyddsföreningen. Stockholm.

 

Enemar, A. (1964). Småfågelfaunans täthet och sammansättning i några skogsbiotoper längs övre Vindelälven år 1963. Fauna och Flora 59:1-23.

 

Enemar, A., Hanson, S.Å, and Sjöstrand, B. (1965). The composition of the bird fauna in two consecutive breeding seasons in the forests of Ammarnäs area, Swedish Lapland. Acta Univ. Lund. sect. II, No 5:1-11.

 

Enemar, A., Lennerstedt, I och Svensson, S. (1965). Fågelfaunistiskt från Ammarnäs- och Sorseleområdena i södra Lappland sommaren 1964. Fauna och Flora 60: 46-52.

 

Enemar, A., Nilsson, L. and Sjöstrand, B. (1984). The composition and dynamics of the passerine bird community in a subalpine birch forest, Swedish Lapland. A 20-year study. Ann. Zool. Fennici 21: 321-338.

 

Danielsson, L. (1998) Jaktfalk i den svenska fjällkedjan – Resultat från 1998 års inventering. Länsstyrelsen i Västerbottens län. Umeå.

 

Delin, H., Myhrberg, H. & Svensson, S. (1957). Tärnasjöm, Ahasjön och Laisan- tre fågelsjöar i Västerbottensfjällen. Sveriges Natur Årsbok. Svenska Naturskyddsföreningen. Stockholm.

 

Hörnell, M., Willebrand, T. (1998). Censusing Spring Population of Willow Grouse and Rock Ptarmigan. Länsstyrelsen I Västerbottens län. Umeå.

 

Lennerstedt, I. (1964). Några drag i Häckningsbiologin hos lövsångare, buskskvätta och sävsparv i mellersta Lappland. Fauna och Flora 59:94-123.

 

Myhrberg, H. (1964). Fågelobservationer i Ammarnäs-området sommaren 1963. Fauna och Flora 59:124-143.

 

Staafjord, T. (2008). Vindelfjällens fåglar. Krysslista i folder. Länsstyrelsen Västerbotten.

 

Svensson, S. (1964). Häckningsbiologiska och faunistiska notiser rörande Sorsele-traktens fågelfauna sommaren 1963. Fauna och Flora 59:24-34.

 

Svensson, S. (1965). Iakttagelser över häckande tofsvipor (Vanellus vanellus (L)) och storspovar (Numenius arquata (L)) i Lycksele och Pite Lappmarker sommaren 1964. Fauna och Flora 60:53-62.

 

Svensson, S., Svensson, M. & Tjernberg, M. (1999). Svensk fågelatlas. Vår Fågelvärld, supplement 31, Stockholm.

 

 

Insekter

Friden, Axel. 1956. Coleopterafaunan i Tärna, en ekologisk-djurgeografisk studie, Opuscula Entomologica Scandinavica, Supplementum XIII. Entomologiska sällskapet i Lund.

 

Van Steenis, Jeroven. (1998). Some rare hoverflies in Sweden. Ent. Tidskr. 119 (2):83-88. Lund

 

 

Vegetation och skog

Andersson, T. (1996). Hotade arter i skyddade fjällskogar i Västerbottens län. Länsstyrelsen i Västerbottens län. Meddelande 2. Umeå.

 

Jansson, U. (2002). Ett gammalt kulturlandskap i Vindelfjällen – skogshistoria och markutnyttjande i Vuornavagge under 300 år. Rapporter och uppsatser Nr. 15. SLU.

 

Linder, P. (1986). En skogsbiologisk inventering av ett fjällnära urskogsområde i Västerbottens län. SLU, Umeå.

 

Linder, P. (1998). Stand Structure and Successional Trends in Forest Reserves in Boreal Sweden. Doctoral dissertation. SLU, Umeå.

 

Lundqvist, J. (1974). Översikt över vegetationsförhållandena inom Vindelälvssystemet. SNV PM 409. Stockholm.
Naturvårdsverket (red. Lövgren, R.). (1984). Urskogar. Inventering av urskogsartade områden i Sverige. SNV PM 1511. Stockholm.

 

Rune, O. (1963). Tärnafjällen. I: Curry-Lindahl, K. (red.): Natur I Lappland. Del 1. Bokförlaget svensk natur, 457-479. Uppsala.

 

 

Geologi och naturgeografi

Engh, Leif. (1974). En morfologisk studie av ett fjällområde vid Giengeljaure väster om Övre Ältsvattnet i Västerbottens län. Länsstyrelsen i Västerbottens län.

 

Gavelin, A. (1897). Undersökningar och studier vid jöklar inom Västerbottens län. Svenska Tursitföreningens årsskrift.

 

Gavelin, A. (1910). Uber die Gletscher des Norra Storfjället und des Ammarfjället. I: Die Gletcher Schwedens im Jahre 1908. SGU. Ser. Ca. N:o 5. IV:1-42.

 

Lindgren, F. och Strömgren, M. (2000). Glaciärerna i Västerbottens län. Examensarbete i Naturgeografi. Umeå Universitet. Umeå.

 

Ulfstedt, A.-C. (1976). Geomorfologiska kartbladen 25 E Gräsvattnet och 25 F Umfors – beskrivning och naturvärdesbedömning. SNV. PM 731. LiberTryck. Stockholm

 

Västerbotten. (1989). Geologiska sevärdheter. Nummer 3:89. Västerbottens museum. Umeå.

 

Öberg, L. & Kullman, L. (2011) Recent Glacier Recession a New Source of Postglacial Treeline an Climate History in the Swedish Scandes. Landscapes Online 26, 1 1-38.

 

 

Historia och kultur

Campell, Å. (1948). Från vildmark till bygd. Skrifter utgivna genom Landsmåls- och folkminnesarkivet i Uppsala. Ser B:5 (Faksimilieutgåva 1982 Umeå).

 

Fjellström, P (red.). (1991). Tärna i blickpunkten. En fjällsocken i tvärvetenskaplig belysning. Center för arktisk kulturforskning. Umeå.

 

Haglund, G. (1976). Folk i fjällby. Centraltryckeriet AB. Borås.

 

Haglund, G. (1980). Med samer till fjälls. Gummessons Tryckeri AB. Falköping.

 

Holm, L. (1992). The use of stone and hunting of reindeer. University of Umeå, Department of Archaeology. Umeå.

 

Västerbotten (1996). Kulturspår i fjällen. Nummer 3:96. Västerbottens museum. Umeå.

 

Västerbotten (2000). När fjällen faller. Nummer 3:00. Västerbottens museum. Umeå.

 

  

Friluftsliv

Abrahamsson, T. (1989). Detta är Vindelfjällen. Uddevalla.

 

Claesson, P. and Olsson, B.O. (1983). Vindelfjällen. Djur och nature I Sveriges största naturreservat.

 

Grundsten, C. (1995). Vandra Kungsleden 3. STF:s publ nr 3120, Örebro. 248 sidor.

 

 

Fotografi

Magnusson, R. (1997). Vindelälven – sex årstider

 

Person, P-E. (2000). Lappia.