Små och medelstora vadare

Samtliga foto: Jörgen Wiklund

 
Rödbena – Tringa totanus

28 cm. Rödbenan är en medelstor snäppa med lackröda ben. I flykten skiljer sig rödbenan från andra långbenta snäppor genom bred vit bakkant på vingarna. Rödbenan trivs i hävdade fuktängar från kust till fjäll. Lockropet är ett kraftfullt tjuu och under speltiden hörs oavbrutet rödbenehannens kly, kly, kly, teliia, teliia, telia. Jämför man inventeringar i Tärnasjöområdet från 1950-talet med inventeringar under 1990-talet verkar rödbenan att öka.
Ses juni-juli.

 

 

Svartsnäppa – Tringa erythopus

30 cm. Näst störst bland snäpporna. Svartsnäppan är en högrest och mycket elegant vadare i hela sitt framträdande. Enkel att känna igen på sina röda ben, mörka undersida och ett skarpt visslande tju-tit. I Vindelfjällen söker svartsnäppan gyttjiga stränder eller kortgräsiga och blöta kärr. Tidiga junimorgnar kring Guttajaure nära Tärnasjön rekommenderas för svartsnäppestudier. Ses vid myrar och sjöar juni-juli.

 

 

Gluttsnäppa – Tringa nebularia

30 cm. Gluttsnäppan påträffas gärna på myrar och stränder i björk- och barrskogsregionen. Den är störst och ljusaste av de stora snäpporna och har en grov, svagt uppåtböjd näbb. Kroppen ser i flykten riktig lång ut tack vare att benen sticker ut långt bakom stjärten. Gluttens starka flöjtande hör man ofta i flykten: tju, tju, tju. Spelet låter klyrri, klyrri, klyrri, klyrri…samtidigt som den svävande dalar genom luften på stela vingar. Ses i skogslandet nära stränder juni-juli.

 

 

 

Kärrsnäppa – Calidris alpina

L 17-21. Kärrsnäppan är en starstor svartbukad vadare som föredrar stora öppna våtmarker likt Marsivagges fuktigare delar. Kalfjällets lågland med våtmarker och fuktiga ängar är typiska häcklokaler. Kärrsnäppan är förhållandevis ovanlig som häckfågel i Vindelfjällen.
Ses under juni-juli.

 

 

 

 

 

Skärsnäppa – Calidris maritima

19-22 cm. Skärsnäppan påminner om en kärrsnäppa men är trindare. De korta benen förstärker det rultiga intrycket. Endast enstaka observationer av häckning i Vindelfjällen. Håkan Delin mfl. Inventerade 1956 Tärnasjön och hittade ett bo på Juomotjåkko, 1100 meters höjd. Terrängen var svagt sluttande med berghällar och block. Ses under juni-juli.

 

 

 

 

Myrsnäppa – Limicola falcinellus

15-18 cm. Som en liten långnäbbad kärrsnäppa men något mindre och kortare ben. Långsamt födosöksbeteende ger ett lite trögt intryck. Myrsnäppan har en teckning som påminner om beckasinerna med kontrasterande mörka och ljusa streck på huvudet. Häckfågel i Marsivagge fågelskyddsområde. Ses under juni-juli.

 

 

 

 

 

Mosnäppa – Calidris temminckii

L 13-15. Mosnäppan är den minsta snäppan i Vindelfjällen. Karakteristiskt är de ljusa benen, den heltigenom gråa fjäderdräkten samt den tvära övergången mellan ett grått bröst och en ljus mage. Mosnäppan har diskreta vanor och väljer gärna lokaler med viden och buskar, vilket förmodligen är orsaken till att den hittas så sällan. Mosnäppan ryttlar och svirrar i spelflykten, locklätet är ett torrt dubbeltrastlikt knorrande . Häckfågel i våtmarker nära Tärnasjön och Guttajaure. Ses under juni-juli.

 

 

 

 

Grönbena – Tringa glareola

20 cm. Gräsmyrar och sanka ständer upp till videregionen är grönbenans favoritmiljöer. Grönbenan är stor som en stare men har långa ben och en medellång rak näbb. Grönbenans spel betraktades av Erik Rosenberg som Lapplandsmyrens signaturmelodi och spelstrofen beskrevs lulli-lulli-lulli-lulli-lulli eller Lyllti-lyllti-lyllti (den heter lirro på finska). Grönbenan är en av de vanligaste vadarna i Vindelfjällen. Ses eller hörs spelande över fuktiga myrar i juni – juli.

 

 

 

 

 

Drillsnäppa – Actitis hypoleucos

19 cm. Drillsnäppan är vanlig vid stränder där vattnet går ända upp till stenig eller grusig strand, en miljö som nästan ingen annan fjällevande vadare trivs i . Drillsnäppan vippar ständigt med bakkropp och stjärt. Flygsättet är också mycket typiskt: kupiga vingar, snuddande nära vattenytan med hastiga slag och så ett ögonblick där vingarna hålls stilla. Ses exempelvis vid Tärnasjön och Vindelälvens stränder juni – augusti.

 

 

 

 
Smalnäbbad simsnäppa – Phalaropus lobatus

L 17-19. Den smalnäbbade simsnäppn är en ganska vanlig häckfågel i Vindelfjällens deltan och våtmarker. Simsnäppor är de ända vadare vilka födosöker genom att simma i cirklar. Under inventeringarna i Tärnasjön med omgivning hittades över 40 par vilket ger en täthet på 0,66par/km2. Smalnäbbad simsnäppa är typisk exempelvis i Ammarnäs under flyttning upp mot kalfjällets våtmarker. Dammen bakom ICA eller vid sandbankarna i Tjulån i byn brukar vara bra observationsplatser. Ses i maj-juli.

 

 

Brushane – Philomachus pugnax

L 29-32 (honan något mindre). Brushanen är en gGanska vanlig häckfågel i Vindelfjällen. Hannen har i parningsdräkt en mäktig halskrage. Hannarna har olika färgkombinationer på kragarna vilket får den spelande gruppen att se brokig ut på avstånd. De sk Mantelfjädrarna (på ryggen) verkar sitta löst och fladdrar ofta i vinden, karakteristiskt för båda könen är de korta oranga benen och den piparlikt grova och korta näbben.
Ses i juni-juli.