Kulturspår

Här följer en lista på kulturspår i Vindelfjällen. Fundera själv när du är ute i markerna. Vilka är spåren man kan man se efter våra förfäder? Vilka spår lämnar vi efter oss? Kom gärna med förslag på ytterligare spår, tydliga eller otydliga.

 

Barktäkter
I tallar kan man ibland hitta skador som är gjorda av människor. Är de av en speciell rektangulär form och med synliga spår efter kniven som fläkte barken, kallas de barktäkter. Innerbarken användes som föda. Ganska nära Aitenjas går vandringsleden upp mot Guoletsbäcken och kungsleden. I den sydvända sluttningen finns en tallskog med barktäkter. Kulturhistoriken i området är här väl dokumenterad av Ulrika Jansson i ett examensarbete. Barktäkterna här är samiska barktäkter och gjordes under 1700- och 1800-talet.

 

Boplatser
En lång rad äldre boplatser och visten finns inom Vindelfjällens naturreservat. Vindelkroken är ett exempel på en boplats som är flera tusen år gammal och som fortfarande används av samer.

 

Fångstgropar
Redan långt före Kristi födelse användes fångsgropar som jaktmetod. Man fångade vildren och älg. Fångsgroparna var effektiva och användes under en mycket lång tid. Inom Vindelfjällens naturreservat ligger exempelvis fångstgropssystemet vid Tjulån väster om Ammarnäs.

 

Byggnader
Byggnader är kanske det tydligaste spåret efter tidigare generationer. En äldre byggnad kan i dessa trakter kanske vara upp till 100-200 år. Man använde det virke som fanns tillgängligt och då blev det ofta björk i dessa trakter.

 

Kvartsverkstäder
På Artfjället finns enkla och mycket gamla verkstäder och boningar. Under Mesolitisk tid till bronsålder/tidig järnålder (5000-6000 år sedan) var klimatet behagligt produktivt i fjällen. Tallen var trädgränsbildare och jägare och fiskare vistades åtminstone under delar av året i fjällen. På många platser kring Gräsvattnet, Långfjället och Mieskatjåkka kan man hitta kvartsavslag, pilspetsar o. dyl., som rester av förhistoriska verkstäder. I arkeologen Lena Holms avhandling från 1992 kan man läsa mer om dessa stenverkstäder.

 

Jaktkojor
Förr i tiden låg ofta jägare ute långa tider för att jaga. Mer eller mindre enkla boningar anlades för att ha någonstans att bo på väg till eller ifrån jaktområdet.

 

Myrslåtter
De flesta myrar användes förr som slåttermark. Varje by hade sina myrar. Även långt uppe på fjället slåttrades myrar och starrhöet användes som vinterfoder till får, getter och nötkreatur. Mest intensiv var nog användandet av utmarker från år 1830 – 1950, då bönder koloniserade fjälltrakterna och hade behov av slåttermarker, skogsbete etc. Spåren du hittar i naturen är exempelvis hässjestörar, diken, slåtterlador, dammluckor. På myrholmar där det var lämpligt att rasta och elda, kan man hitta eldstäder, inristningar, vedförråd etc.

 

Stigar
System av stigar finns i hela fjällkedjan. Men vilket ursprung har stigen? De stigar och leder vi idag använder kanske var en viltstig från början eller en stig som skapades av renskötare. Mellan Ammarnäs och Tärnaby preparerades leden under 1930-talet. Mellan Slätvik och Biellojaure är stigen vackert ingrävd i sluttningen för att man bekvämt skall kunna gå eller färdas med häst. meDet utgick statliga arbetsmarknadsmedel för att avlöna de som byggde dessa stigar. Mellan Norra Fjällnäs och Forsavan byggdes en traktorväg under 1950-talet. Kungen måste ju enkelt kunna transporteras till Forsavan. Nu förtiden är det mest renskötare och lokalt boende som använder vägen till Forsavan. Efter att naturreservatet bildades utredde Tore Abrahamsson ledsystemet i Vindelfjällen. 

 

Skogsbete
Betande kreatur har sina favoritområden. Vissa dagar betas i kärret andra dagar på torrängen etc. Mellan dessa områden bildades kreatursstigar som på vissa ställen kan ses även idag. Inristningar i träd kan vara gjorda av en getare som följde med djuren.

 

Yxskaft
Gagnvirke till verktyg exempelvis yxor planerades långt, långt före användandet. Ännu idag kan man hitta lämpliga yxskaft i barkade björkar i fjällbjörkskogen. Många år efter katningen (barkningen) hade björken vuxit och invallat skadan (övervallning)

 

Stalotomter, bosättningar och gravar i närheten av Vindelfjällen                                                                                                                        Några mil söder om Hemavan längs vägen mot Hattfjelldal ligger samernas heliga fjäll Atoklimpen med en stor mängd lämningar av kåtatomter, gravar, bengömmor, härdar och mycket annat. Atoklimpen är Sveriges idag enda samiska kulturreservat. Klicka på denna länk för att läsa mer                                                                      

 

 

lx6LLWHH