Förr i tiden

För omkring 9000 år sedan var inlandsisens avsmältning fullbordad i den svenska fjällkedjan. 
Människan kom tidigt till det område som idag kallas Vindelfjällen. Troligen var Atlantkusten befolkad och när jungfrulig mark frilades efter inlandsisen och klimatet tillät började man nyttja fjällområdet. Jägare och fiskare upptäckte snabbt nya möjligheter och nya naturresurser.

 

På Rasteklippan vid Tärnasjön har arkeologer funnit pilspetsar, avslag och en eldstad som är daterad till ca 8000 år före nutid. I fjällranden påträffar man också förhistoriska boplatser. Kanske var det vinterbyar i väntan på sommaren i fjällen.

 

Under järnåldern börjar den samiska kulturen bli tydligare. Bland de äldsta lämningar som påträffats och knutits till samer är de sk. stalotomterna. Det kan vara lämningar efter norska kustsamers säsongsvisa nyttjande av fjällen eller av svenskar som bedrivit vildrensjakt. Stalohistorierna berättar ofta om ett resligt folk som störde samerna, vilket skulle tyda på folk utifrån, men och andra sidan har samiska bengömmor och härdar hittats på eller vid stalotomterna.

 

I mycket gamla skriftliga källor används benämningen fenni eller skridfinnar om ett folkslag som lever av jakt och fiske i norr, ön kallades Scandzia. Den nordnorske stormannen Ottar, 892 e. kr. lämnade uppgifter till engelske kungen Alfred att samerna betalade skatt i form av renskinn, fågeldun och sälskinn.

 

Människor har under kanske 250 generationer lämnat varsamma avtryck i naturen kring Vindelådalen, Tjulträsket, Överst juktan och Tärnasjön. Låt oss fortsätta förvalta Vindelfjällen varsamt.

ppVVVTr6

 

 

Silvermuseet i Arjeplog forskar i det samiska landskapet.