ReferencesThe reference list represent books and arkticles about Vindelfjällen Nature Reserve. Contact us if you whant to add more references to this list. MammalsAngerbjörn, A., Arvidson, B., Norén, E. and Strömgren, L. (1991). The effect of winter food on reproduction in the arctic fox (Alopex lagopus) – a field experiment. J. Anim. Ecol. 60: 705-714. Angerbjörn, A., Tannerfeldt, M., Bjärvall, A., Ericsson, M., From, J. And Norén, E. (1995). Dynamics of the artic fox population in Sweden. Ann. zool. Fennici 32: 55-68. Tannerfeldt, M., Angerbjörn, A. and Arvidson, B. (1994). The effect of summer feeding on juvenile arctic fox survival – a field experiment. Ecography 17: 88-96. Tannerfeldt, M. and Angerbjörn, A. (1996). Life history strategies in a fluctuating environment: establishment and reproductive success in artic fox. Ectography 19: 209-220. Zetterberg, H. (1945). Två fredlösa – Ur fjällrävens och järvens liv. Uppsala. Zetterberg, H. (1951). Björnen – I sägen och verklighet. Uppsala. Birds
Alm, B., Enemar, A., Myhrberg, H. and Svensson, S. (1965). The density of birds in two study areas of alpine region in southern Lapland in 1964. Acta Univ. Lund sect. II, No 4:1-14. Bjärvall, A. (1975). Tärnasjöområdet. Guide utgiven av Svenska Naturskyddsföreningen. Stockholm. Enemar, A. (1964). Småfågelfaunans täthet och sammansättning i några skogsbiotoper längs övre Vindelälven år 1963. Fauna och Flora 59:1-23. Enemar, A., Hanson, S.Å, and Sjöstrand, B. (1965). The composition of the bird fauna in two consecutive breeding seasons in the forests of Ammarnäs area, Swedish Lapland. Acta Univ. Lund. sect. II, No 5:1-11. Enemar, A., Lennerstedt, I och Svensson, S. (1965). Fågelfaunistiskt från Ammarnäs- och Sorseleområdena i södra Lappland sommaren 1964. Fauna och Flora 60: 46-52. Enemar, A., Nilsson, L. and Sjöstrand, B. (1984). The composition and dynamics of the passerine bird community in a subalpine birch forest, Swedish Lapland. A 20-year study. Ann. Zool. Fennici 21: 321-338. Danielsson, L. (1998) Jaktfalk i den svenska fjällkedjan – Resultat från 1998 års inventering. Länsstyrelsen i Västerbottens län. Umeå. Delin, H., Myhrberg, H. & Svensson, S. (1957). Tärnasjöm, Ahasjön och Laisan- tre fågelsjöar i Västerbottensfjällen. Sveriges Natur Årsbok. Svenska Naturskyddsföreningen. Stockholm. Hörnell, M., Willebrand, T. (1998). Censusing Spring Population of Willow Grouse and Rock Ptarmigan. Länsstyrelsen I Västerbottens län. Umeå. Lennerstedt, I. (1964). Några drag i Häckningsbiologin hos lövsångare, buskskvätta och sävsparv i mellersta Lappland. Fauna och Flora 59:94-123. Myhrberg, H. (1964). Fågelobservationer i Ammarnäs-området sommaren 1963. Fauna och Flora 59:124-143. Svensson, S. (1964). Häckningsbiologiska och faunistiska notiser rörande Sorsele-traktens fågelfauna sommaren 1963. Fauna och Flora 59:24-34. Svensson, S. (1965). Iakttagelser över häckande tofsvipor (Vanellus vanellus (L)) och storspovar (Numenius arquata (L)) i Lycksele och Pite Lappmarker sommaren 1964. Fauna och Flora 60:53-62. Svensson, S., Svensson, M. & Tjernberg, M. (1999). Svensk fågelatlas. Vår Fågelvärld, supplement 31, Stockholm. Insects
Van Steenis, Jeroven. (1998). Some rare hoverflies in Sweden. Ent. Tidskr. 119 (2):83-88. Lund Vegetation and forest
Jansson, U. (2002). Ett gammalt kulturlandskap i Vindelfjällen - skogshistoria och markutnyttjande i Vuornavagge under 300 år. Rapporter och uppsatser Nr. 15. SLU. Linder, P. (1986). En skogsbiologisk inventering av ett fjällnära urskogsområde i Västerbottens län. SLU, Umeå. Linder, P. (1998). Stand Structure and Successional Trends in Forest Reserves in Boreal Sweden. Doctoral dissertation. SLU, Umeå. Lundqvist, J. (1974). Översikt över vegetationsförhållandena inom Vindelälvssystemet. SNV PM 409. Stockholm. Rune, O. (1963). Tärnafjällen. I: Curry-Lindahl, K. (red.): Natur I Lappland. Del 1. Bokförlaget svensk natur, 457-479. Uppsala Geology and naturegeography
Gavelin, A. (1897). Undersökningar och studier vid jöklar inom Västerbottens län. Svenska Tursitföreningens årsskrift. Gavelin, A. (1910). Uber die Gletscher des Norra Storfjället und des Ammarfjället. I: Die Gletcher Schwedens im Jahre 1908. SGU. Ser. Ca. N:o 5. IV:1-42. Lindgren, F. och Strömgren, M. (2000). Glaciärerna i Västerbottens län. Examensarbete i Naturgeografi. Umeå Universitet. Umeå. Ulfstedt, A.-C. (1976). Geomorfologiska kartbladen 25 E Gräsvattnet och 25 F Umfors – beskrivning och naturvärdesbedömning. SNV. PM 731. LiberTryck. Stockholm Västerbotten. (1989). Geologiska sevärdheter. Nummer 3:89. Västerb History and culture
Fjellström, P (red.). (1991). Tärna i blickpunkten. En fjällsocken i tvärvetenskaplig belysning. Center för arktisk kulturforskning. Umeå. Haglund, G. (1976). Folk i fjällby. Centraltryckeriet AB. Borås. Haglund, G. (1980). Med samer till fjälls. Gummessons Tryckeri AB. Falköping. Holm, L. (1992). The use of stone and hunting of reindeer. University of Umeå, Department of Archaeology. Umeå. Västerbotten (1996). Kulturspår i fjällen. Nummer 3:96. Västerbottens museum. Umeå. Västerbotten (2000). När fjällen faller. Nummer 3:00. Västerbottens museum. Umeå. Outdoore
Claesson, P. and Olsson, B.O. (1983). Vindelfjällen. Djur och nature I Sveriges största naturreservat. Grundsten, C. (1995). Vandra Kungsleden 3. STF:s publ nr 3120, Örebro. 248 sidor. Fotografi Person, P-E. (2000). Lappia.
|
 |
|
